Välkommen Linus Granberg

Linus Granberg är utbildad ekonom med inriktning mot internationell affärsverksamhet och har en bred bakgrund inom både privat och offentlig sektor. Under de senaste åren har han arbetat med projektledning, digitalisering och affärsutveckling på Luleå tekniska universitet och på mediebyrå. Nu är han ny affärsutvecklare hos LTU Business.

Vad kommer du att jobba med på LTU Business?

Jag kommer att arbeta som affärsutvecklare med fokus på strategitjänster kopplade till innovation och kommersialisering. Det innebär att jag tillsammans med våra kunder och partners kommer att arbeta fram strategier, affärsmodeller och vägar för nya idéer och lösningar.

Vad ser du mest fram emot i din nya roll?

Jag ser mest fram emot att få bidra till utvecklingen av norra Sverige. Det också känns inspirerande att vara en del av ett team som hjälper idéer att bli verklighet och att få jobba med väldigt duktiga kollegor.

Vad gör du helst på din fritid?

Jag tillbringar helst min fritid ute i naturen, gärna på topptur med skidor under vintern och med löpar- eller vandringsskor resten av året. Fjällen är en favoritmiljö där jag spenderar så mycket tid som möjligt.

Vad skrattar du åt?

Jag skrattar nog åt små, oförutsägbara saker i vardagen. Det kan vara när något oväntat händer eller när någon säger något helt spontant som man inte förväntade sig.

Har du någon oväntad talang du gärna skryter om?

Jag skulle säga att jag inte har någon riktigt ’oväntad’ talang att skryta om, men ni får fråga mina kollegor efter några månader här.

Välkommen Elin Emborg

Elin Emborg är journalist i grunden med drygt 15 år i mediebranschen, både redaktionellt och kommersiellt. Hon har jobbat inom lokal nyhetsmedia, kvällstidning och magasin i Norrbotten, Stockholm och Norrköping. Senast har hon varit chef för NTM Medias Content Studio där hon hjälpt lokala företag att nå ut genom nativemarknadsföring. Nu är Elin ny kommunikationsstrateg hos oss på LTU Business.

Hej Elin, vad kommer du att jobba med på LTU Business?
Jag kommer att jobba med kommunikation i en rad spännande projekt och uppdrag. Alltifrån kommunikationsplaner, strategier och varumärkesbyggande till att skapa och publicera innehåll. Jag kommer också att dyka in i en del event.

Vad ser du mest fram emot i din nya roll?
Att genom kommunikation få vara med och göra skillnad, skapa nytta och utveckling för regionen, näringslivet och människor. Men också att få lära mig nytt, utvecklas och samarbeta tillsammans med alla otroligt engagerade och kunniga kollegor här på LTU Business.

Vad gör du helst på din fritid?
Då hittar ni mig i längdskidspåret, i slalombacken eller i någon baskethall tillsammans med familjen. Emellanåt står jag också med fingrarna i jorden och försöker få något att växa. Ibland blir det någon blomma, gurka eller tomat, ibland blir det ogräs.

Vad skrattar du åt?
Mina tre barn bjuder på daglig underhållning.

Har du någon oväntad talang du gärna skryter om?
Jag är proffs på att somna snabbt och var som helst det krävs. En egenskap som är utmärkt att ha med sig i livet, både som 20-årig backpacker på tåg genom Indien och nu som småbarnsförälder där sömn annars är en bristvara.

Rasmus Tammia, Boliden: ”Vi vill testa och få det att hända”

Boliden är sedan flera år tillbaka partner till AI Sweden, Sveriges nationella centrum för artificiell intelligens. För Rasmus Tammia, programchef inom AI, affärsområde gruvor på Boliden, var detta ett naturligt steg:

– Vi behöver draghjälp och inspiration från andra branscher. Det handlar om att vara ödmjuk nog att se att andra har gått före oss, och samtidigt vill vi gärna dela med oss när vi själva ligger i framkant. Partnerskapet är en del av Bolidens övergripande strategi att samverka brett – med akademi, industri och offentliga aktörer – för att utveckla AI som fungerar i praktiken, nära produktionen, säger Rasmus Tammia och lägger till:

– Att vi har ökat vårt deltagande inom olika arenor är positivt. För oss är den övergripande målsättningen att Boliden ska kunna tillhandahålla metaller på ett hållbart sätt även i framtiden.

Från teknisk fysik till AI

Efter civilingenjörsstudier i teknisk fysik och elektroteknik i Linköping och en tid på Scania återvände han hem till Skellefteå och Boliden. Idag leder han Bolidens forsknings- och utvecklingsprogram inom AI:

– Jag har alltid gillat matte och teknik, och det bästa med mitt jobb är att det kräver ett öppet sinne. Gruvbranschen är inte så unik som man kan tro, och det finns mycket att lära från andra industrier, berättar Rasmus Tammia.

Vilka är dina drivkrafter?

– Jag ser inte mig själv som en tävlingsmänniska, men jag tycker att man ska ta ansvar och att varje företag bör dela med sig av sin utveckling, så gott man kan. Det är viktigt för hela Sverige, säger Rasmus Tammia och lyfter särskilt fram det ökade samarbetet inom AI-området som en viktig förändring:

– Många sträcker ut handen och vill samverka. Det är signifikant för Boliden – vi vill testa och få det att hända.

Hur ser Bolidens AI-resa ut?

Bolidens AI-arbete har pågått i ett antal år och man insåg att AI var så avgörande att det behövde lyftas till ett eget forskningsområde:

– Vi har gått från offline-modeller till att nu arbeta med online-prototyper. Det för oss närmare verklig användning i produktionen. Samtidigt är samarbetet med akademin centralt – de söker miljöer som liknar verkligheten ute på sajterna, förklarar Rasmus Tammia och lägger till:

– För att AI-satsningar ska lyckas krävs både ledningens stöd och engagemang från medarbetare. Det behövs lite ”wild fires”, idéer som kommer från slutanvändarna.

Ett gott exempel

I gruvan Garpenberg, i Dalarna har Boliden implementerat ett AI-projekt som löser ett konkret och återkommande problem: stora stenar som fastnar i kvarnstupet och riskerar att stoppa hela produktionslinjen.

– Vi har utvecklat en lösning som automatiskt hanterar detta. Det höjer säkerheten för våra kollegor och sparar både tid och pengar. Sådana lösningar är ett bra exempel på vad AI faktiskt kan göra här och nu, berättar en nöjd Rasmus Tammia avslutningsvis.

AI Sweden är Sveriges nationella center för tillämpad artificiell intelligens med målet att påskynda användningen av AI för samhällets och näringslivets bästa. Organisationen driver projekt inom exempelvis sjukvård, energi och offentlig sektor, utvecklar AI-lösningar tillsammans med partners, och erbjuder utbildningar samt verktyg för att hjälpa organisationer komma igång med AI.  AI Sweden är icke-vinstdrivande och samverkar med över 160 partners från offentlig sektor, näringsliv och akademi.

Vill du veta mer om AI Sweden, eller är nyfiken på hur AI kan vara till nytta för just ditt företag? Varmt välkommen att höra av dig till oss på LTU Business & AI Sweden.  

Välkommen Ulrica Åström

Utveckling, processledning och hållbarhet, det ligger vår nya kollega Ulrica Åström varmt om hjärtat. Senast har hon varit hållbarhetschef på Region Norrbotten, dessförinnan chef inom barnförsäkringar på Folksam. Tidigare har hon drivit eget bolag och arbetat konsultativt gentemot större företag, kommuner och offentlig sektor i frågor som rör social hållbarhet, grupp- och ledarutveckling samt strategisk rådgivning.

Hej Ulrica! Vad kommer du att jobba med på LTU Business?
Inledningsvis kommer jag att jobba brett kopplat till de områden som jag verkat inom tidigare, med tyngdpunkt på ledarutveckling, social innovation/hållbarhet och regional utveckling. Utöver det kommer jag ha ett uppdrag inom fundraising för universitetet.

Vad ser du mest fram emot i din nya roll?
Att få arbeta konsultativt igen, med en stark plattform som LTU Business är, och genom det få bidra till utveckling hos våra kunder. Och när våra kunder växer och utvecklas så bidrar det såklart till regionens fortsatta utveckling. Med allt som pågår i vårt län just nu så är möjligheterna enorma och där vill vi vara med som en viktig spelare med den kompetens vi har både att nyttja möjligheterna på bästa sätt och att parera och hantera de utmaningar som också finns.

Vad gör du helst på din fritid?
Ser gärna en bra serie, tränar och umgås med familj och vänner.

Vad skrattar du åt?
Jag skrattar ofta – det är betydligt roligare än motsatsen. Kan skratta för mig själv åt olika reels – både de jag får och de jag skickar. Men också åt TV-program som ”Bäst i test” och ”LOL”.

Har du någon oväntad talang du gärna skryter om?
Hmm… Tror inte att jag har skrutit om det någon gång tidigare, men om jag får säga det själv så är jag något av ett popcorn-proffs, i alla fall när det gäller att poppa i kastrull och få till ett ”lock-lyft” (dvs. att locket på kastrullen lyfter, gärna 3-5 cm, UTAN att popcornen börjar svämma över). Är också rätt bra på att skriva ihop sånger när någon av vän fyller år.

Välkommen Wictor Johansson

Wictor Johansson slutför just nu sitt examensarbete vid LTU där han har studerat till civilekonom – och är samtidigt ny kollega här hos oss på LTU Business. Sin bakgrund har han inom försäljning där han har jobbat i olika roller.

Hej och välkommen Wictor! Vad kommer du att jobba med på LTU Business?
Jag kommer att arbeta med affärsutveckling och innovation samt inom AI Sweden, där LTU Business är värdorganisation. Inom AI Sweden blir mitt fokus att stötta våra partners i deras AI-transformation.

Vad ser du mest fram emot i din nya roll?
Jag har fått möjlighet att ansluta till en topporganisation med djup kompetens och bred erfarenhet bland mina kollegor. Att få ta del av detta ser jag som en fantastisk chans för både personlig och professionell utveckling. Jag ser också fram emot att hjälpa företag att växa och stärka sin konkurrenskraft i en snabbt föränderlig omvärld.

Vad gör du helst på din fritid?
Jag föredrar att vara aktiv på min fritid, gärna där pulsen stiger. Eftersom jag gillar tävling i alla former, har det blivit en del spontan idrott de senaste åren.

Vad skrattar du åt?
Måns Möller.

Har du någon oväntad talang du gärna skryter om?
Även om det enbart är mamma i min omgivning som uppmuntrar den, tycker jag att min spanska är ganska okej.

Framtiden för fossilfria transporter på Norrbottens vägar

Den globala omställningen till fossilfria bränslen är en av de mest betydelsefulla utmaningarna vi står inför som samhälle. I norra Sverige, där avstånden är stora och infrastrukturen har olika slags utmaningar, finns stora möjligheter att leda utvecklingen av elektrifiering och vätgaslösningar för transportsektorn. Inom det nationella nätverket CLOSER, som har sin norra nod hos LTU Business i Luleå finns ett fokus och ett nätverk för ett antal aktörer – från transportköpare till kommuner och industriföretag som alla delar samma vision: att bygga en hållbar och fossilfri transportinfrastruktur för framtiden.

Elektrifiering har redan kommit en bra bit på väg, men det finns fortfarande begränsningar när det gäller infrastrukturen:

– Det finns helt enkelt inte tillräckligt många laddningsstationer för att möta behovet av långväga transporter, särskilt i norr, säger Conny Hökfors som är Projektledare inom CLOSER och LTU Business, och fortsätter:

– För att möta denna utmaning är vi nu involverade i en förstudie som undersöker behovet av snabbladdning för tung trafik. Denna studie inkluderar en simulering som visar hur transporterna kommer att förändras och öka under de kommande åren. För långväga transporter i norra Sverige har frågan om snabbladdning hittills varit förbisedda, men nu ser vi ett stort behov av laddningsstationer för större fordon, strategiskt placerade längs de mest trafikerade vägarna. På bilden nedan ser vi ett av företaget Wibax elekrifierade fordon på en väg utanför Piteå, det är en väldigt spännande utveckling som sker nu.

Vätgas och mobila gastankstationer – en lösning för avlägsna arbetsplatser

En av de mest spännande idéerna som just nu utforskas är mobila vätgastankstationer, som kan installeras på strategiska platser i norra Sverige. Just nu sker ett arbete med en förstudie som handlar om mobila vätgastankstationer i norra Sverige, där marknaden undersöks för avlägsna områden, exempelvis kopplat till skogsbruk eller bygganläggningsplatser.  Att det är mobila lösningar är avgörande då det finns många arbetsplatser som är långt från bebyggelse. Genom att använda mobila lösningar kan man relativt snabbt få på plats en infrastruktur som gör det möjligt för tunga transporter att använda vätgas, även i de mest avlägsna delarna av regionen.

– Vätgas är en lovande teknologi som är på frammarsch, men vi befinner oss fortfarande i de tidiga stadierna av utvecklingen – det finns en stor nyfikenhet, säger Karin Sandlund som är Projektledare inom CLOSER och LTU Business.

Den vätgas som produceras i norra Sverige kallas ’grön vätgas’, vilket innebär att produktionen är fossilfri – ett stort steg jämfört med vätgas som produceras i många andra regioner, inklusive USA, något som kan bero på att finansieringsprogram tidigare inte har tagit hänsyn till produktionsmetoden. Stora industrisatsningar som Stegra och Hybrit kommer att producera enorma mängder vätgas för egna behov – samtidigt finns en möjlighet att använda dessa sidoströmmar av vätgas för att driva tunga transporter, som lastbilar och tåg, vilket skulle kunna förändra transportsektorn i norr. En av de stora utmaningarna är att det ännu inte finns någon etablerad marknad för vätgas i Sverige, vilket gör att affärsmodeller och ekonomiska incitament fortfarande behöver utvecklas:

– Diesel är fortfarande så mycket billigare än fossilfria alternativ, vilket gör det svårt att skapa tillräcklig stimulans för övergång till vätgas eller eldrivna fordon. Här kan samhället spela en viktig roll genom att införa regler och krav, som att företag måste sälja en viss andel elbilar för att få sälja fossilbilar, något som redan diskuteras på EU-nivå, förklarar Karin Sandlund och passar på att lägga till en önskan:

-Sverige producerar för lite vätgas i dagsläget. Vi ser att det finns lastbilar som är redo att rulla på vätgas, men var är infrastrukturen?

Samarbeten och framtida satsningar

Såväl Karin Sandlund som Conny Hökfors trycker på att det behövs samarbete mellan kommuner, industriföretag och andra aktörer för att bygga den infrastruktur som behövs.

-Vi jobbar med att få med våra kommuner som är viktiga spelare, exempelvis Boden och Luleå står inför ökade godstransporter och trafik för Stegra och industrisatsningarna som sker på Svartön och Hertsön i Luleå. I Luleå planeras stora industrisatsningar, och ökade godstransporter kommer att vara en central del av dessa. Kommunerna har många utmaningar att hantera och vi ser att det finns ett stort engagemang för dessa frågor – exempelvis genom Luleås kommunalråd Carina Sammeli som har ett aktivt engagemang inom vätgasscenen, säger Conny Hökfors.

Något som också är tydligt är att de stora lastbilstillverkarna, som Volvo och Scania, är intresserade av att testa sina fordon i nordiskt klimat, något som är viktigt för alla transportköpare här uppe. Karin Sandlund ger ett förtydligande:

– Tidigare har vi haft en väldigt liten marknad här uppe, men nu gör satsningarna att behovet av transporter blir allt större och mer intressant för lastbilstillverkare.

En fossilfri framtid i Norra Sverige?

Sammanfattningsvis finns en enorm potential för att norra Sverige ska kunna bli en föregångare när det gäller fossilfria drivmedel. Vätgas, el och andra alternativa bränslen kommer att vara en viktig del av framtidens transportlösningar. Men för att lyckas behövs samarbete mellan kommuner, företag och andra aktörer i regionen. Karin Sandlund säger avslutningsvis:

-Det kommer att behövas en palett av fossilfria drivmedel, och vi ser att det finns mycket att göra. Vi inom CLOSER driver aktivt frågor och projekt, och välkomnar alla intresserade aktörer att följa med oss på den spännande resan mot en fossilfri framtid i Norrbotten och Västerbotten. Det finns mycket att göra, men vi är övertygade om att vi kan skapa en hållbar transportinfrastruktur som leder vägen mot en grönare framtid.

Mer om CLOSER – en plattform för hållbara transportlösningar

CLOSER är ett nationellt innovationsprogram som samlar aktörer från näringsliv, offentlig sektor, akademi och forskning för att utveckla och testa hållbara transportlösningar. Som en del av Lindholmen Science Park och LTU Business arbetar CLOSER för att påskynda den gröna omställningen genom samarbete och innovation inom områden som elektrifiering, vätgas och autonom trafik.

Målet med CLOSER är att stärka Sveriges position som ledande inom hållbara transporter genom att driva konkreta projekt och förena idéer för framtidens transportsystem. Genom nätverket med CLOSER och Lindholmen Science Park får vi möjligheten att koppla samman regionala initiativ med nationella och internationella projekt, vilket är avgörande för en grön omställning av transportinfrastrukturen i Sverige och globalt.

Malta blir partner med Norrbotten i S3P Space

Malta har gått med i det tematiska partnerskapet för smart specialisering S3P Space, vilket stärker det interregionala samarbetet som en drivkraft för tekniska framsteg inom rymdsektorn. I och med Maltas inträde omfattar partnerskapet nu 11 regioner i Europa, inklusive Norrbotten som är ordförande. Var och en av dessa regioner har unika tillgångar och förmågor för den europeiska rymdvärdekedjan – till exempel huvudkontoret för ESA – European Space Agency – i Zuid-Holland, avancerad tillverkningsindustri i Bayern, Bremen och Baden-Württemberg samt Norrbotten, EUs enda raketuppskjutningsbas på fastland.

Med tillägget av aspirerande rymdregioner som västra Grekland och nu Malta, breddar partnerskapet sina tillgångar och potentiella synergier ytterligare.

– Partnerskapet har som mål att föra samman människor, skapa samarbeten och öppna upp nya möjligheter för tillväxt längs de europeiska värdekedjorna för rymdindustrin. Genom att arbeta över gränserna syftar partnerskapet till att stärka Europas position i den globala rymdindustrin, säger Lina Linde, från Norrbotten Regional Innovation Center som leder S3P Space-partnerskapet.

Maltas växande rymdambitioner

Michael Quinton är ansvarig för rymdprogrammet på den statliga myndigheten Xjenza Malta. Han berättar kort om bakgrunden till Maltas beslut att engagera sig i S3P space.

– Under det senaste decenniet har Maltas regering tagit fram en rymdpolicy, startat en nationell rymdforskningsfond och investerat i samverkan mellan akademi och näringsliv.

År 2024 nåddes en viktig milstolpe då landet anslöt sig till ESAs PECS-avtal 2024, och nu går man alltså med i ett partnerskap för att stärka inter-regionala samarbeten kring rymd.

– Vi befinner oss fortfarande i ett inledande skede, och med tanke på hur rymdindustrin fungerar när det gäller nätverkande och människor som samarbetar i olika projekt måste vi engagera oss så mycket vi kan. Genom att träffa nya människor och nya partners kan man hitta fler potentiella projekt, och på så sätt bygger man upp kapacitet över tid, säger Michael Quinton.

Därför är inter-regionalt samarbete viktigt

Maltas inträde i S3-partnerskapet understryker vikten av delad expertis för att Europa ska ha en resilient och konkurrenskraft rymdsektor. Genom att gå med i S3-partnerskapet strävar Malta efter att få kontakt med rymdaktörer i hela Europa, vilket underlättar tekniköverföring från forskningsmiljöer ut i näringslivet.

Enligt Xjenza Malta är ett av de största hindren en begränsad kännedom och tillämpning av satellitdata inom offentlig sektor och näringsliv. Genom att bygga relationer med andra europeiska rymdregioner kan Malta ta del av erfarenhet och beprövade strategier för att öka tillämpning av rymdteknik inom exempelvis sjöfart, turism och IT/Telekom.

En samarbetsinriktad framtid för europeisk rymdinnovation

Med ytterligare en region som investerar i utbildning, policy och partnerskap blir Maltas en värdefull partner i det europeiska rymdekosystemet. I takt med att S3P Space-partnerskapet växer kommer det att ytterligare stärka Europas position som ledande inom rymdinnovation.

– Att Malta ingår i S3P Space-partnerskapet är mer än bara ett symboliskt steg – det är ett strategiskt drag som förbättrar det interregionala samarbetet och stärker Europas kollektiva rymdkapacitet. På detta sätt kan framväxande aktörer som Malta kan bidra på ett meningsfullt sätt samtidigt som de kan dra nytta av expertisen i mer etablerade regioner, avslutar Lina Linde.

Fakta

S3P Space grundades 2021 och främjar samarbete mellan europeiska regioner genom att utnyttja expertis, resurser och finansieringsmöjligheter för att påskynda rymdsektorns tillväxt.

Möt Per Erik Andersson, initiativtagaren till Norrbotten Regional Innovation Center 

Per Erik Andersson, strateg på Region Norrbotten, är initiativtagare till satsningen Norrbotten Regional Innovation Center. Satsningen ska inte bara stärka samarbete mellan lokala aktörer inom områden som gruvor, rymdteknik, turism, trådlös ICT och vätgas, utan också leda till nya europeiska partnerskap inom respektive område. Per Erik Andersson har under en lång karriär inom regional utveckling och EU-politik bland annat ansvarat för Norrbottens två senaste innovationsstrategier och arbetar just nu på en kommande. Här berättar han om idén bakom Norrbotten Regional Innovation Center.

Varför är en satsning som Norrbotten Regional Innovation Center viktig just nu?

En satsning på Norrbottens Regional Innovation Center avgörande för att stärka regionens ekonomiska ställning, främja innovation och hållbarhet, samt attrahera investeringar och kompetens i en tid av förändringar och utmaningar.

Vad gör Norrbotten till en ledande innovationsregion inom EU?

Regionen har en stark bas inom naturbaserad ekonomi, vilket är en viktig del av den ekonomiska strukturen och bidrar till försörjningen i Europa. Norrbotten och dess plattformar kan fungera som katalysatorer för innovation och regional utveckling, vilket stärker regionens position som en ledande aktör i Europa.

Vad hoppas man uppnå med en ny samverkansplattform?

Norrbotten Regional Innovation Center syftar till att öka Norrbottens synlighet på EU-arenan. Detta kan leda till fler möjligheter för aktörer i regionen att delta i internationella samarbeten. Genom att delta i diskussionsforum och nätverksplattformar hoppas man att aktörerna från Norrbotten ska kunna attrahera potentiella samarbetspartners och investerare, vilket kan leda till nya projekt och innovationer. Sammanfattningsvis är Norrbotten redan starkt inom råvaruproduktion och innovation. Samarbetet förväntas leda till ökad synlighet, hållbar utveckling och ett starkare nätverk av samarbeten.

Före jul träffades representanter för Norrbottens fem smart specialiseringsområden (gruva, rymd, trådlös ICT, turism och vätgas). Vilka insikter tar du med dig därifrån in i det nya året?

Samarbete mellan olika aktörer, både lokalt och internationellt, är viktigt. Genom nätverk och partnerskap kan Norrbotten locka investeringar och kompetens, vilket stärker regionens förmåga att utveckla nya idéer och innovationer. Därför är det centralt att skapa plattformar för samarbete och kunskapsutbyte för att driva Norrbottens utveckling framåt.

LTU Business är värdorganisation för Norrbotten Regional Innovation Center, ett projekt som finansieras av Utveckla Norrbotten, en del av Region Norrbotten.